19/12 - En av de underbaraste dagarna i mitt liv. <3
2009-12-24 @ 01:13:55
Klockan ringde vid halv tio-tiden typ. Vi kom upp strax därefter, duschade och åt frukost. Sedan började vi fixa och dona med allt. Annika skulle göra klart sitt album till Sanna, vi skulle fixa några ramar och så.. Allt tog mycket längre tid än vad vi hade räknat med, haha.. Det blev stressigt. xD Vi kom iallafall iväg med 15.49(?) pendeln in till Göteborg. Där A köpte en macka först, sedan fixade vi en ram och tog oss vidare in på Nordstan. Där slog vi oss ner på golvet och åt lite, tills vi blev tillsagda att inte sitta där. xD Kollade runt lite snabbt innan vi tog oss ut på avenyn och sen på en spårvagn som tog oss bort till Liseberg!
Fast jag såg konserten för tredje gången så var jag ändå lite småpirrig och uppspelt över hur den skulle vara denna gång. Och över att jag skulle se tjejerna igen.. Det är nåt speciellt med att se dem, jag får en så härlig känsla i kroppen, det går inte att förklara. Det är underbart! Jag vet att de kan leverera, de är helt fantastiska på scenen! Både tillsammans men även var och en. Man kan verkligen njuta av hela konserten, de är så säkra på scenen. Man vet b.la, liksom att Sanna tar sina höga toner som om det vore en vardagssyssla (fast de kanske det mer är för henne också xD). Och att Sonja tar de där rena, långa tonerna. Och Shirley med sina galenskaper. Helt fantastiskt! Jag älskar konserten, verkligen!
Vi tog oss ut efter det, men bestämde där att vi skulle vänta tills Sonja kom ut, för jag ville träffa henne igen. Kramas lite, säga grattis igen och önska god jul, så vi stod utanför och glodde.. En vakt låste dörren in till hallen, så vi undrade lite smått vart de skulle komma ut.. Efter att vi stått där en stund så kollade jag mig runt och vad såg jag inte då... Jo, Sonja och Shirley som gick borta vid spårvagnsspåren och klättrade lite snyggt över staketen. xD Jag hann inte reagera mer än att rusa rakt över vägen.. Tjejerna såg mig komma farande och Shirley bara; "oj, jag blir ju orolig för dig!". Annika kom springande också.. De trodde att ingen hade sett dem, när de klättrade, haha! ;) Sedan gick vi med dem upp till hotellet, så mysigt! Och vi började prata om att det var kallt, och att vi hade klätt på oss.. Men jag hade ingen mössa på mig, men nämnde att den låg i väskan.. HAHA och Sonja är ju fan helt otroligt, älskade hennes kommentar. Vi skrattade gott inombords, herregud! Hon bara; "Ni vet att 80% av värmen går ut genom huvudet.". HAHA söta hon! Vi pratade lite mer med dem utanför hotellet, hur underbart som helst. Grattade Sonja massa till, hon blev glad! Sedan blev det kallt och de skulle ta sig in i värmen, så vi sa hejdå till varann. De tackade för att vi kom och vi tackade för kvällen, lövely! Och det blev kramkalas, och det kändes verkligen i hjärtat att lämna dem. Herregud, de är helt otroliga! Vinkvink när de hoppade in i snurrdörren, puss! Och vi trallade därifrån till pendeln, fick vänta en stund där och vi pratade såklart på om kvällen hela vägen hem.. Hemma strax innan tolv-tiden, och vi pratade om kvällen innan vi somnade också.. Lövely!
Fast jag såg konserten för tredje gången så var jag ändå lite småpirrig och uppspelt över hur den skulle vara denna gång. Och över att jag skulle se tjejerna igen.. Det är nåt speciellt med att se dem, jag får en så härlig känsla i kroppen, det går inte att förklara. Det är underbart! Jag vet att de kan leverera, de är helt fantastiska på scenen! Både tillsammans men även var och en. Man kan verkligen njuta av hela konserten, de är så säkra på scenen. Man vet b.la, liksom att Sanna tar sina höga toner som om det vore en vardagssyssla (fast de kanske det mer är för henne också xD). Och att Sonja tar de där rena, långa tonerna. Och Shirley med sina galenskaper. Helt fantastiskt! Jag älskar konserten, verkligen!
Vi tog oss ut efter det, men bestämde där att vi skulle vänta tills Sonja kom ut, för jag ville träffa henne igen. Kramas lite, säga grattis igen och önska god jul, så vi stod utanför och glodde.. En vakt låste dörren in till hallen, så vi undrade lite smått vart de skulle komma ut.. Efter att vi stått där en stund så kollade jag mig runt och vad såg jag inte då... Jo, Sonja och Shirley som gick borta vid spårvagnsspåren och klättrade lite snyggt över staketen. xD Jag hann inte reagera mer än att rusa rakt över vägen.. Tjejerna såg mig komma farande och Shirley bara; "oj, jag blir ju orolig för dig!". Annika kom springande också.. De trodde att ingen hade sett dem, när de klättrade, haha! ;) Sedan gick vi med dem upp till hotellet, så mysigt! Och vi började prata om att det var kallt, och att vi hade klätt på oss.. Men jag hade ingen mössa på mig, men nämnde att den låg i väskan.. HAHA och Sonja är ju fan helt otroligt, älskade hennes kommentar. Vi skrattade gott inombords, herregud! Hon bara; "Ni vet att 80% av värmen går ut genom huvudet.". HAHA söta hon! Vi pratade lite mer med dem utanför hotellet, hur underbart som helst. Grattade Sonja massa till, hon blev glad! Sedan blev det kallt och de skulle ta sig in i värmen, så vi sa hejdå till varann. De tackade för att vi kom och vi tackade för kvällen, lövely! Och det blev kramkalas, och det kändes verkligen i hjärtat att lämna dem. Herregud, de är helt otroliga! Vinkvink när de hoppade in i snurrdörren, puss! Och vi trallade därifrån till pendeln, fick vänta en stund där och vi pratade såklart på om kvällen hela vägen hem.. Hemma strax innan tolv-tiden, och vi pratade om kvällen innan vi somnade också.. Lövely!
Kommentarer
Trackback