.

Äntligen, äntligen, äntligen... Nu sitter jag här med Sara Löfgrens nya skiva Där maskrosorna blommar i min hand. Det känns lite overkligt, för det var ju faktiskt fem år sedan första skivan släpptes. Det är helt sjukt. Jag säger bara äntligen, som jag har längtat efter denna. Man säger väl, Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge. ; )

> Sara Löfgren - Där maskrosorna blommar.
Sara har utvecklats mycket under de gånga åren, sen första skivan. Man märker det i texterna, på något sätt så känns de mognare. Och mer känslosamma texter. Ta det inte fel nu, jag älskar Saras första skiva. Har alltid gjort och kommer alltid att göra, de låtarna spelas fortfarande. Men som sagt, skivan känns mognare, det kan ju bero på att det har ju gått fem år..
Dina gröna ängar och Lovisa har jag hört live några gånger och jag verkligen älskar de låtarna, så otroligt fina. Jag gillar alla låtar, verkligen, mer eller mindre. Alla låtar håller en mer lugn känsla, hade gärna viljat haft någon med mer fart också. Men det gör inte så mycket, jag gillar skivan ändå, så otroligt mycket. Några låtar jag fastnade för Maskrosor, Över gränsen, En liten stund, Men det gör jag och Sargade hjärtan. Okej, jag skulle kunna skriva alla låtar, men det var några.. En riktigt mysig skiva, som är värd att ha i sin samling!


Sara, jag är så stolt över dig!!!
Du är så värd detta, du är Bäst. ♥