CVL in my heart!
2010-06-22 @ 21:37:20
Betygen är hämtade, både avslutningsfest och lunch är avklarat och jag har tagit hejdå av lärarna... Tre år har gått sedan jag för första gången satte min fot på CVL. Fatta, TRE HELA ÅR! Det är galet. Jag trodde inte att jag skulle bli kvar sådär länge, tanken med att börja på komvux från början var bara att plugga upp historian och sedan gå vidare till högskolan. Men det hände något, jag fattade tycke om lärarna och blev kvar.. Termin efter termin efter termin.. Och under den tiden så har jag träffat massa fina vänner som jag har umgåts med där.. Fast jag gjorde ett försök med högskolan och lämnade komvux men efter nån månad så var jag tillbaks, tillbaks på min plats. Tillbaks hos min "andra familj", hos mina vänner. Det finns vissa som jag har kommit otroligt nära och jag hoppas verkligen att vi kommer hålla kontakten och träffas lite då och då. Vänner för livet! Men att lämna stället och veta att nu ska jag inte gå här nästa termin, till hösten kommer jag inte tillbaka.. Det gör ont i mig, för så som jag har trivts där på skolan. Bland vänner och framför allt bland lärarna. Det finns inga bättre lärare, de har funnits där och stöttat, pushat och hjälpt en, hela tiden. Man blir alltid glad av att träffa dem, att prata med dem, vare sig det gäller skolarbeten eller annat. Det har känts bra, att ligga på ett lite personligare plan med lärarna också. Och det är väl det som gör det så himla jobbigt att lämna dem, åh! Jag har nästan hunnit igenom alla lärare på skolan, men det är två som jag har fastnat rejält för och de är Annette och Jenny. De vet hur jag är utan och innan, för det mesta i alla fall. De har lärt mig att jag ska tro mer på mig själv, när det gäller i princip allt, jag kan mer än vad jag tror! Tycker om dem va, puss på dem! Men jag har faktiskt lovat att komma och hälsa på till hösten, inte lämnar jag stället på direkten...
Men Måste inse: My time is over, for real now!
Men Måste inse: My time is over, for real now!
Kommentarer
Trackback